Lagen om alltings jävlighet.

Okej. För de som inte är insatta; Jag och mamma skulle åka till Skottland förra månaden. Men det idiotiska flygbolaget ställde in vår rutt. Fine. Okej. Kan gå med på det då. Fick tillbaka pengarna och bokade en ny resa nu den 10 november. Det blev lite dyrare, men det kunde jag också gå med på. Allt bra så långt... Sedan gick det väl ordentligt åt helvete när jag skulle boka hotell själv. Utan min personliga resebyrå... Lyckades boka finfin lägenhet, fick bekräftelse osv, skapligt pris och allt... Men när bekräftelsen kom och det stod att incheck var mellan 15-21 gick det lite sämre.... Vi vet inte ens om vi är framme vid nio så vi tänkte ringa hotellet och säga till om sent incheck. Också helt okej. Tills min telefon dog. Jag menar tvärdog. Så mamma går hem till sig och hämtar en ny telefon som hon tydligen hade på lager apropå ingenting och jag kopplar in den hemma. Jahapp, tydligen skulle den laddas X
 antal timmar innan användning. Lite stressad vid det laget, men också¨ganska okej. Satte i telefonen, gick till jobbet och kom hem för ett tag sen. Ringa skottland. Trodde jag... Innan jag hittade rätt kombination av landskoder, telefonnummer och allt fan och hans moster så... Först ringde jag och väckte någon stackars kvinna i Sthlm klockan två en torsdagsnatt. När jag väl fick rätt nummer till SKottland så svarade en stackars kille som lät yrvaken. Yrvaken??!! Hallå?? Har inte alla receptioner öppet dygnet runt?? Fan illa... Förklarade på min stappalande engelska vem jag var och var jag ringde ifrån....trevlig var jag också. Men stackars killen förklarade att klockan minsann var runt fyra på morgonen så om jag kunde vara så vänlig att ringa igen...under NORMALA tider... Jaja, ursäkta mig då! Våran Jesper svarar minsann ALLTID i telefonen! UTAN att låta nyvaken....Haha...undra om vi blir hemlösa därborta nu... :D

Lagen om alltings jävlighet kan betyda en himla massa...och oftast lär man sig att inte anstränga sig för mcyket för oftast går det åt helvete i alla fall...



2008-10-31 @ 02:23:06 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Cinderella...värre än kroggatan...MYCKET värre...

Alla som bor i samma stad som jag vet hur full man kan bli på Nybrogatan. Man kan bli MYCKET fullare på Cinderella. Eller så var det bara jag som blev det... Ligger något i det också... Suck...
 
Galet rolig kryssning var det i alla fall! 13 tjejer i en liten båt, inlåsta med en massa alkohol. Det var ungefär vad det var. Det fanns visst inget annat... Bussresan hem var den bästa jag varit med om... Lycka är fasen att komma hem efter ett dygn på en båt.

Jag fick pizza också...

Att allt var som vanligt en stund kan få mig att önska att det aldrig blev ovanligt...



2008-10-29 @ 08:23:47 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Ett ointressant PS.

Jag höll visst på att elda ner min lägenhet och bli hemlös idag. Inte helt okej. Men ointressant. PUNKT. Förtjänar inte ens något i fet och kursiv stil PUNKT. igen...
2008-10-26 @ 02:01:54 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Joråsåatte....sugen.

Jag är så jävla sugen på att blogga en massa. Men sen kommer jag på att jag inte har ett dugg att skriva om. Då slutar det suga. Det jag skulle vilja skriva om kan jag inte skriva om och att jag skulle vilja skriva är fan inget spännande att skriva om. Hänger ni med? Sådant jag skulle vilja skrika ut, berätta för världen om, sådant som stör mig, händer mig, snurrar mig...en del sånt måste man ibland censurera. Inte för yttrandefrihetens skull, utan för lugnets skull. Ibland orkar inte ens jag vara så ärlig attt världskrig bryter ut. Ibland orkar fan inte ens jag bry mig... men sånt är livet och sånt får fortsätta bubbla inom mig som vår minsta gryta på vår största gaslåga...det får stå där och koka och bubbla och koka torrt och bränna fast...som det brukar...men det är okej. Jag luftar sådant med de viktigaste närmaste innersta istället. Lugnast så.. :D

Om något spännande händer i någon annans liv,kan jag få vara med och leva genom er istället då?

Som jag ville att det skulle ha varit kunde det ha blivit om inte om hade varit om inte...om inte...om det inte var för såna som du och jag...Om det inte hade varit för såna som vi så hade det varit lite mindre snurr mera rakt mera okej....mera kul. Mindre allmän beblandning den senaste tiden och det hade kanske inte varit helt okej men.... Tack för mig! (Och tack för dig...)
2008-10-26 @ 01:59:13 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Jag är så jävla vuxen...

....sägs det.

Hemma. Tidigt. En lördag. Så skönt! Orkar liksom inte riktigt med det där störiga, skräniga, fullpackade, aspackade utelivet... Jag gillar mörka, dunkla, dimmiga, rökiga små hörnpubar där det spelas thåström och dricks fatöl på löpande band. Det är mysigt det. Jag, Carro och Sandra var jättevuxna både torsdag och fredag och förvånade oss själva genom att bevisa att ett glas vin kan betyda just ett glas vin ibland. Fint...

Hårda veckor....tunga grejer...

Tankarna går till de som har det jobbigt nu...

Glömde nämna Jespers 8-årsjubileum. Han firade 8 år på bygget den 17/10. Vi beklagar och firade med tårta. Bild på finfina specialtårtan kommer....

Tunga tankar veckor ord dagar...väger mycket nu....lättar nog snart...hoppas...
2008-10-19 @ 01:59:20 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

2008-10-14

Matte



De flesta av oss sätter aldrig några djupa spår i historien men vissa lyser upp tillvaron för sina medmänniskor under den tid de har. Även om tiden blev alldeles för kort hann Du beröra många. Du imponerade på oss, fick oss att skratta och le och satte många djupa spår hos många av oss, även hos de som bara fick en skymt... 
 Du är för alltid ihågkommen...

Må bra, var lycklig, se ner på oss ibland och le, för Du är alltid med oss.
Skål!
2008-10-15 @ 00:00:50 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

04.27

Krig och crack...allt är bara krig och crack...
2008-10-11 @ 04:28:15 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Skratta eller gråta?

Jag hoppas hoppas hoppas för min, samhällets och alla stjärnorna på himlens skull att inte en enda gnutta av Ann Söderlunds Världens härligaste män är på riktigt. Jag hoppas hoppas hoppas att allt bara är på låtsas och att programmet bara finns där för att fylla ut lite tid i tablån. Och jag hoppas innerligt för Fröken programledarens skull att hon inte alltid pratar med sån där bebisröst, för det är ju tragiskt... Hur man överhuvudtaget kan gå med på att koppla ihop sitt namn med ett så fruktansvärt program är för mig oförståeligt. Ska aldrig mer se skiten och hoppas att de små snuttar jag såg i reklampauserna från mitt egentliga program var de sämsta...för om övrigt var lika dåligt..kan det fan inte ha varit fler än max 27 nöjda tittare...suck..."det är lite som ett hubba bubba..." OMG...är tjejen 14??

Jeeei...
2008-10-11 @ 04:27:33 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Världens härligaste män

"Varför vill tjejer inte ha snälla killar?"

Världens dummaste fråga!! Vem fan vill ha en elak kille? OMG! Okej, fattar hela grejen med badboys/gangsters/jättehäftigt/blahaskitsnack... Men snälla...normala människor måste väl fatta att ingen vill ha en elak snubbe på riktigt? Aja...skitsamma....var inget viktigt. Fattar också att det inte är på fullt allvar... men hon irriterar mig...no big grej. Sak samma...kolla bra film...läsa bra bok istället...Borta...



Vad är dealen?? Jag fattar...ok? Jag ser...
2008-10-08 @ 21:55:17 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

För en del är det ljusare framåt...

2008-10-08 @ 21:45:12 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

grattis grattis

Idag har världens finaste Nordbeck namnsdag. Fabulösiskt....





2008-10-07 @ 02:08:11 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Lillbebis pratar...

Skulle kunnat skriva det i förra inlägget, men ville inte smutsa ner lillbebis med att vara på samma ruta som mitt svarta, snurriga huvud. Skulle bara upplysa världen om att lillbebis sa mamma idag. Smart grabb det där....nu kan han ropa på mamma när han är hungrig... Syrran e skapligt nöjd. :D
2008-10-05 @ 23:50:45 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Haha, om jag ändå hade tid att köa...

Ursäkta mig, jag har ett syndrom. Jag kan inte föra mig socialt. Men lugn, jag har recept på medicin. Har bara inte orkat ta mig till apoteket. Brudarna som jobbar där är ju så jävla långsamma... Eller vänta. Jag KAN föra mig socialt. Alltså...jag kan alla regler, vett och etikett, kniv i höger, gaffel i vänster, hur man skålar, beter sig på fester eller andra sociala tillställningar. Jag vet hur kösystemet fungerar, jag kan niga, säga tack så mycket och le. Men helt ärligt. Finns det någon som alltid orkar vara trevlig mot alla? För jag gör det inte....en del är ju så¨dumma så klockorna stannar och ger mig mer huvudvärk än må-bra-fjärilar-i-magen. Så de människorna brukar jag strunta i. Kanske inte så trevligt. Kanske inte så snällt. Men som sagt....det där syndromet är djävulen. :) Och det besparar mig en hel del migrän.....

Ursäkta mig, du är dum i huvudet. Men jag kan reglerna. Jag kan be om ursäkt. Förlåt, jag har ett syndrom...
2008-10-05 @ 23:48:45 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vad hände?

Någonstans i mitt inte jättelånga vuxna liv vände det ganska drastiskt. Jag gick från att vara ganska-mycket-deltids-eller-mer-arbetslös till att jobba tamefasen vareviga dag. Inte för att jag klagar, det säger damerna på jobbet att jag inte får. Damerna säger att jag ska vara glad att jag har ett jobb. Glad. Det är jag. Jag är glad...eller nöjd kanske. Whatever. Men grejen är att man kan väl fan inte gå runt och vara tacksam hela dagarna för att man har ett jobb när man egentligen är så trött att en liten tupplur i den 22 minusgradiga frysen till och med låter ganska lockande. Eller när fötterna värker, eller ryggen, eller när kollegorna också springer som dårar och ingen är så jävla tacksam just för tillfället. Men tro mig, jag ÄR glad för att jag har ett jobb. Jag älskar mitt jobb, branschen, det mesta med det liksom... Men gå runt och  vara tacksam och falla på knä inför de som anställde mig? Nja...kanske inte. Jag har jobbat mig till mitt jobb... Tack så mycket!

Heldag med Sandra igår. Jobabde lunch ihop och det där glaset vin hemma hos henne blev visst...eh...tre flaskor. Fine, alla vet att ett glas aldrig betyder ett glas, men tre flaskor?? Otippat... Men trevligt.

Nepps, duscha fort som fan, kleta på nytt ansikt, fast hälften ligger hemma hos sandra och rusa iväg till mitt jobb. Jag är så jävla tacksam...suck...

Mitt är mitt och ditt är ditt. Mitt är oftast bättre så vad fan ska jag med ditt till??!!


2008-10-01 @ 11:57:10 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sök i bloggen
Senaste inläggen
Kategorier
Arkiv
Länkar
RSS 2.0