När dagarna är grå...
....blir blogginläggen ofta det också...
Så jävla segt. Snorig som fan, nyser som en besatt och undrar varför jag aldrig kan bli sjuk ordentligt. Så otroligt frustrerande att bara känna hur bakterierna ligger och lurar på ytan utan att komma upp och säga hej. Är man inte sjuk får man inte gnälla och lite kittlingar i näsan och ögon som rinner räknas tydligen inte. Nädå, är fasen inte synd om mig, men har så förbannat tråkigt, har städat och planterat om blommor för att få tiden att gå och spenderar fredagskvällen med att titta på Talang 2008 som den ena sorgliga halvan av ett pensionärspar. Inget fel på programmet, en del är grymt duktiga och roliga att se på, men det borde ju finnas något roligare att fördriva tiden med kan man tycka....
Jobba från ett imorgon. Känns bra att ha något att göra hela dagen, gillar mitt jobb. Känns surt som fan att alla slutar. Känns surt som fan att sommaren hägrar och att alla de som håller en uppe och flytande inte kommer vara där. Känns som om det är tur som fa-an att SL är kvar! Skulle nog tråkas ihjäl annars. Lämnar du mig innan sommaren är slut vet jag var din brevlåda bor, ok???!!
Har ett vardagsrumsgolv som blänker, blommor som ser glada ut över ny jord och nyputsade fönster. PUNKT!
När dagarna är grå får man se till att hålla sinnet ljust. Annars kanske man tappar bort sig i dimman...Längtar....Saknar...Något annat. När kommer det mer spännande? Har inte något dåligt liv, älskar mitt liv. Men enformigheten känns seeeeg nu....
