Nattliga eskapader

Nu har jag gjort det igen...suck....lyckades överkonsumera alkohol igår så minnet är borta en timma eller två. Jag är så fruktansvärt pinsam, snart i klass med modebloggare och sånt skämmigt... Det här med att dricka för att "komma ifatt" är en så fet jävla lögn så det är helst sjukt. Jag lyckas ju alltid komma både ifatt och förbi. Tur att det var så längesedan nu. Känns skönt att ha varit hemma de senaste helgerna, jättemånga gånger faktiskt. Däremot känns kvällar som igår ännu värre då...usch...

Hade betalat miljoner för att få ligga kvar imorse...sov otroligt skönt precis innan klockan ringde...som vanligt...

Jag hade en plan. Gick hem till mamma. Eftersom risken att jag skulle somna var överhängande kändes det mest safe att lägga sig på mammas soffa så någon kunde väcka mig, för av mig själv hade jag aldrig kommit upp. Sov ganska bra där också....somnade en sväng i badkaret med....känns som jag inte riktigt orkar med sena nätter längre. Speciellt inte om jag ska jobba dagen efter... Så otufft!!

Pappa och styvmodern är i stan, De ockuperade min lägenhet alldeles på eget bevåg. Gå hem och säga hej sen kanske....och sen sova igen, lyckades visst få lunchpasset imorgon. Tack för den!!

Jag är nog en vampyr...troligen...

Den som väntar...väntar...väntar...ångrar oftast själva väntan, men definitivt inte utgången...den som får något gott...har förmodligen väntat alldeles för länge...


Borta borta! Jag är borta!

Eller nä...jag HAR varit borta. I city med sandras konstiga katt. Därav den tomtomtomma blogen. Som om någon har brytt sig. Hehe... Mäen...nu är jag hemma igen. Händer massa kul på jobbet. Förändring igen.... Alltid uppskattat om det är till det bättre. Nu rockar vi, Alfred!

Ser ut som fan här hemma...borde städa...tvätta...göra något åt min fruktansvärda utväxt...men orkar knappt lyfta mig från soffan. Har bakat bröd till fingrarna blödde ikväll. (eller..jag menar...självklart är det inget blod i brödet, det var bildligt menat..) Det gör en trött....förstår inte hur husmödrar orkade baka så jävla mykcet förr i tiden, man får ju mjölksyra i armarna...

VKarna är hemkomna, de såg slitna ut..."inspirerade" kallade Henke det. Men det är väl unegfär samma sak skulle jag tro...

Nä, skulle bara berätta att jag lever...måste ta tag i något nu...vad det nu blir...

Det finns en del människor sm stör mig....det finns få som INTE gör det....ni själva vet vilka som är vilka....ni som känner mig vet...

När du är glad är jag glad för din skull...när jag är glad ska jag fan le väldigt nöjt.

Galenskap



Det finns så jävla kloka människor...
Det är väl meningen att det ska vara galet kan jag tro...
Helt galet...

Synd är ett ord uppfunnet av de olyckliga

Satt hemma med tjejerna och åt mat och svepte en jävla massa vin och sprit. Diskussionsämnena är enorma...

Synd är ett ord uppfunnet av de olyckliga, de felplacerade, de avundsjuka, de suktande, längtande... Synd är ett ord alla älskar. De ord som är syndiga är ord vi alla älskar, allt annat är skitsnack. Det är inte synd, det är lycka. Det är saker vi alla gör, öppet eller i hemlighet som vi trivs med, mår bra av, men gömmer av rädsla för andras åsikter. Skit i vad alla andra tycker! Om jag hade levat för 2000 år sedan hade jag blivit hängd, stenad, spottad på.. Fine with me! Jag syndar väl då...om det är vad ni vill kalla det, men tro fan att jag är öppnare, ärligare och lyckligare än ni som tror ni gör fel! För det är inte fel...dina val är dina val och de är inte fel så länge du är beredd att stå för dem. Jag står för allt jag gör, jag skäms inte, jag är glad och jag är tillitsfull. Dina hemligheter stannar hos mig, även om jag inte tror att du gör rätt, för det är ändå dina val och jag stöttar dig oavsett om jag tycker det är rätt eller fel. Är du en människa jag älskar så älskar jag dig på grund av dina brister inte trots dem.

Det är helt sjukt vad djupa vi blir när vi dricker alkohol...

Det är så jävla synd...


Idioti är det jag föredrar att avsky

Jag har som roligast när jag trashar idioter. Det känns så jävla befogat på något sätt. Som om man inte behöver skämmas eller be om ursäkt för att man snackar skit. Är folk så dumma och korkade förtjänar de nästan att smutsas ner lite. Tänk efter själv, så kanske du slipper bli kallad för idiot. Nu menar jag ju inte att lågintelligenta människor är idioter, utan ni vet, vardagsidioter, som inte kan se skillnad på en tomat och en potatis eller sy i en knapp själv eller komma på att man måste knäppa upp byxorna först och kissa sedan eller förrätt först och varmrätt sedan. Sådana grejer... som folk är för dumma eller för lata för att tänka på... Å ena sidan roar det mig att hånflina åt dem...å andra sidan äör de så jävla skrattretande så det muntrar upp tillfället litegrann. Tack alla vardagsidioter för att ni lyser upp mitt liv en gnutta!

Bra dag. Började med att försova mig. Det var skönt. Vaknade halv ett och skulle börja jobba ett. Jobbans... Kom två, men hinner tydligen med att blogga ändå. Kunde sovit en stund till tamefasen! Ser fram emot kvällen...mycket att göra. Alltid kul. Imorgon är det middag med tjejerna som står på schemat. De lyckades bjuda hem sig själva till mig, vilket betyder att....FAN! Jag måste dammsuga.

Jag skrattar skrattar skrattar åt er....Jag saknar DIg.

Måste man vara så jävla tacksam hela tiden??



Jag är trött....borde sova...men som vanligt är borden inte samma sak som ska. Jag kommer vara ännu tröttare på jobbet imorgon om jag inte sover alls, och om jag somnar, irriterad för att jag sov alldeles för länge och inte hann tvätta idag heller. Jag slösar fan bort tiden på skitsaker. Att kolla på skor på internet, att beställa nya möbler, läsa bloggar som inte intresserar mig ett dugg, kolla mejlen varannan kvart för att se om något nytt dykt upp, zappa mellan kanalerna på tv...istället för att sova. Jävla påhitt. SOV! Jag är en bortskämd skitunge. Klagar på skitsaker när det egentligen är jävligt bra...jag såg en dokumentär om en kille som var handikappad. Han hade en muskelsjukdom som gjorde att han inte ens kunde sitta upp, han kunde inte prata, inte röra på sig, inte äta normalt...han bara låg där, rakt upp och ner i sin säng eller rullstol och stirrade upp i taket. Han sade att han inte var olycklig. Han hade en flickvän. En "frisk", "normal" flickvän som älskade honom. Han kunde inte tvätta sig själv, inte rätta till glasögonen utan hjälp, inte torka sig om munnen...och jag gnäller för att jag är trött på jobbet och inte kan sova eller för att det är tråkiga program på tv eller för att det enda mejl jag fick inatt handlade om penisförlängning. Jag borde få en örfil. Háde jag velat hade jag kunnat ta en promenad efter jobbet, ta ett glas vin, ringa någon kompis, bara för att prata...vanliga saker som vanliga människor gör..varje dag...utan att tänka på att det är ett jävla privilegium för vissa. Men han var lycklig....det är jag också, men jag är fan alldeles för gnällig! Och det är fan ni också! Men grejen är...vi funkar så. De flesta av oss funkar så...vi är alldeles för dumma, för blinda eller för lata för att fatta och uppskatta det vi har...Vi kommer dessutom aldrig lära oss göra det heller, för det är så det är...vi lever så och det är nog meningen. För om vi hela tiden var tvungna att tänka djupa tankar och vara jävligt tacksamma för att vi KAN zappa själva hade vi nog blivit knäppa allihopa. Ja, mer än vanligt...

Ja, mörkret och sena nätter framkallar knäppa tankegångar hos mig.

Jag är tacksam för nätter. Punkt.


...


Var växer blommorna?



Jag fick några blommor en gång...
Det är sällsynt..

För mitt hus ligger i betongen där inga blommor växer
Mitt liv händer i staden där träden är av plast

Det var svarta blommor, som vissnade snart
De var vackra en minut, men dog ganska snabbt

Flyktiga, flyktiga, flyktiga...
Jag hann ta ett kort, så jag kan titta på dem ibland

Jag minns att de doftade sött, mörkt, varmt
Jag minns att de prasslade mellan fingrarna när de dog

Jag minns att jag hade velat spara dem längre

Men jag har fotot kvar, så jag minns...

Jag har letat efter likadana blommor, men bara hittat kopior.
Har aldrig hittat platsen där de svarta blommorna växer...


Jag är en grym hyresvärd

Joråsåatte....jag har städat duvbajs idag. Det var jävligt upphetsande. Städade jättelänge, sedan slängde jag moppen, råkade tappa trasan i toaletten och duschade i en halvtimma. Huden var en aning skinnflådd efter allt skrubbande. Alla vet ju att fågelbajs är skitfarligt. Usch! Tror minsann att min lilla hyresgäst har flytt fältet nu. Har inte sett till honom på hela dagen. Hängde upp galgar och Cd-skivor på räcket för att skrämma bort fågelfan. Tror det funkade. Slängde dessutom upp en apful orange t-shirt på en galge. Tror det var den som gjorde susen. Kan fåglar se färg förresten? Aja, skitsamma. Är den lilla jäveln borta skiter jag fullständigt i vad det var som fick honom att byta adress. Nöjd!

Fick mat hos mamma idag igen. Hon tog mig tydligen på allvar igår när jag påpekade att det vore himla gott med kyckling och currysås idag. För det fick jag. Bra med mamma. Skulle ha dammsugit. Idag igen. Men så blev det inte. Idag heller. Onöjd.

Pratade med en otrevlig Forex-tant i telfon också. Försår inte vad folk med sådan attityd gör på en sådan arbetsplats där man måste ha kundkontakt. Lås in dom i en garderob nånstans...bättre så.

Det borde ha varit...det skulle ha varit du...det kunde ha...det kunde ha varit jag.

Inte fan kan fåglar läsa??

Hmmm...lite läskigt. Efter inlägget om hur mycket jag hatar fåglar kan jag inte vädra min lägenhet längre. Jag tror att fågeljävlarna läste min blogg och gaddade ihop sig, för nu har en duvjävel flyttat in på min balkong. Skitäckligt. En snuskfågel har bosatt sig på min fönsterbräda sedan ett tag tillbaka och nu har jag bajs över hela fönsterbrädan i en äcklig hög och hela golvet spritt också...fyfan...det där är ju en hälsofara! Hur städar man upp duvbajs utan att få salmonella och kycklingsjukan?? Suck...handskar, munskydd och blåställ... Sedan lär man få slänga både mopp och trasor och bränna hela skiten. Dumma dumma fåglar...ska skjuta hela flocken tror jag...om jag inte vore så jäla mesig och inte ens klarade av att döda en mygga. Någon frivillig lönnmördare? Jag betalar skitdåligt, men är evigt tacksam. :)

Det mesta kommer tillbaka och slår en på käften, man ångrar ofta det man aldrig gjorde...

They call me the wild rose



They call me The Wild Rose
But my name was Eliza Day
Why they call me it I do not know
For my name was Eliza Day

From the first day I saw her I knew she was the one
She stared in my eyes and smiled
For her lips were the colour of the roses
That grew down the river, all bloody and wild

When he knocked on my door and entered the room
My trembling subsided in his sure embrace
He would be my first man, and with a careful hand
He wiped at the tears that ran down my face

They call me The Wild Rose
But my name was Eliza Day
Why they call me that I do not know
For my name was Eliza Day

On the second day I brought her a flower
She was more beautiful than any woman I've seen
I said, "Do you know where the wild roses grow
So sweet and scarlet and free?"

On the second day he came with a single red rose
He said: "Give me your loss and your sorrow"
I nodded my head, as I lay on the bed
"If I show you the roses will you follow?"

They call me The Wild Rose
But my name was Eliza Day
Why they call me that I do not know
For my name was Eliza Day

On the third day he took me to the river
He showed me the roses and we kissed
And the last thing I heard was a muttered word
As he knelt above me with a rock in his fist

On the last day I took her where the wild roses grow
She lay on the bank, the wind light as a thief
And I kissed her goodbye, said, "All beauty must die"
And I lent down and planted a rose between her teeth

They call me The Wild Rose
But my name was Eliza Day
Why they call me it I do not know
For my name was Eliza Day



Jag kallade dig min vilda ros, för ditt liv var aldrig mitt, du växte fritt och levde vilt, du var aldrig någons dekoration...

Torsk är väl en fisk?

Igår. Igår....vad gjorde jag igår?? Ingen jävla aning! Hur mycket jag än försöker kan jag för mitt liv inte komma på vad jag gjorde igår. Förutom att jobba då...vilket jag i och för sig  gör jämt... Jag har så förbannat dåligt minne. Funderar ofta på att skriva en kom-i-håg-lista...men glömmer oftast det också.

Inatt vet jag däremot att jag satt uppe alldeles för sent och spelade poker på nätet. Är torsk. Läste klart The Dirt av NeilStrauss, som är en biografi om Mötley Crüe. Helt sjukt bra bok! Blev jävligt sent alltså. Påbörjade nästa bok också. Samma författare, ny kändis; Jenna Jameson. Deras liv blir så fruktansvärt fängslande under hans penna.  LÄS!! Allt detta läsande ledde självklart till att jag vaknade dyngsent och fick vakna jättesnabbt. Hatar att vakna snabbt. Jag är jättetrött på mornarna och vill vakna långsamt. Gick dåligt idag...vakna två och börja jobba tre, ingen hit kan jag meddela. Att det inte är någon jättehit att vara på jobbet vissa kvällar gör ju inte saken bättre heller... Om jag var kung skulle jag omdirigera lite. Jag är ingen arg människa, bara så jävla lättpåverkad av idioter. Dumma människor stör ihjäl mig!!

Hemma nu...spela poker? Torsk igen...suck...


Haha, killen med koll... Hade jag tråkigt innan har jag ganska roligt nu. Klart man inte vil ha ett fult barn! Vad trodde jag?? Elakt att inte förebygga mobbing!

Det finns inga fasta punkter

Hade en av mina sällsynta lediga dagar igår. De är efterlängtade. Jag spenderade den med att tvätta åtta masikner t syrran. Smart val av mig. Jag vet verkligen hur man gör av med sin tid på bästa möjliga sätt. Man skulle kunna säga att jag är ett prioriteringsgeni. Jag är party som fan. Om inte annat fick jag en hel dag med Tonton, den enda kille jag någonsin kommer älska av hela mitt hjärta utan några som helst baktankar och utan att vilja ha något tillbaka (om jag nu inte får en egen son, då får de dela på den platsen). Käkade skräpmat med Jeanine, glodde på dåliga serier och vek tvätt till två på natten. Spännande. Men klart blev det. och rent.

Vaknde vid nio imorse. Hade klipptid elva och Jeanine skulle uträtta ärenden på stan. Håret blev kortare, snyggare och med röda löshårsslingor i luggen till Helens (min nya frisör, jepp hittade en och henne håller jag fast vid. Super!!) stora förtjusning. Sedan var det blodgivningstid halv tre. RIngde innan för att dubbelkolla att det var ok att ge blod nu, om spärrtiden efter mitt waran-knaprande gått ut. Det hade den... Vilket tydligen inte hjälpte, märkte jag när jag kom ner. Fick i alla fall inte lämna blod. Nya regler sade tydligen att man ska leva i celibat eller något liknande..eller som sköterskan sa: "Man skulle ju kanske kunna skaffa sig något fast" Dryga kärring. Bara för att hon uppenbarligen har ett skittråkigt liv med sin gubbe. Inte mitt fel i alla fall. Vaddå fast... Säg det till trafikoffret som inte överlever för att min blodgrupp var slut. Tyvärr, blodgivaren var inte oskuld. Vi beklagar. Blaha! Aja...då får de klara sig utan mig då. Tack och adjö.

Började jobba halv fyra och har haft en stendöd kväll. Tiden gick dock fort. Undrar lite vad som hände....

Min fasta punkt är jävligt rörlig. Stanna stanna stanna, jag snurrar.



Varför kan inte jag vara som alla andra och sova såhär dags?

Aldrig tidigare har internet varit så tråkigt. Aldrig tidigare har jag haft så lite att göra och varit såhär uttråkad. Sova kanske, föreslår du då? Näe...inte jag. Inte än. Jag funkar inte så. Lägga mig rakt upp och ner är ju ännu tråkigare. Skulle kunna läsa, men är för pigg för det. Blir bara rastlös då. Internet funkar ju alltid som tidsfördriv, trodde jag. När jag läst dagens bloggar, kollat mejlet, lite nyheter, läst om det stackars barnet i Arizona som skjutit sin mamma, spatserat runt på blocket en sväng och kollat tv-tablån så är internet...dött....Finns inget mer. Jag har hittat slutet på universum. Det låg i en ikea-låda på blocket. Grattis. Det är väl såhär det är, antar jag. När man nått fram till slutet. När det inte finns nåt mer... Då sitter man där i svarta mysbrallor och en t-shirt med skämt-text och röda duntofflor och glor på gamla avsnitt av CSI...och det är tomt...tråkigt...grått...lite som stillestånd skulle man kunna säga...

Jag har faktiskt jobbat idag...om man nu kan kalla det det...det var inte alltför jobbigt och bidrog mest till att jag tvingades kliva upp alldeles för tidigt. Jag förstår inte varför omvärlden inte förstår att människan inte är byggd för att kliva upp innan lunch. Jag tror att vi skulle ha ett mycket gladare samhälle om livet inte startade förrän vid tolv. Det vore fantastiskt. När jag blir kung...

Jag har även konstaterat idag att jag inte är någon underskön syn på mornarna. Speciellt inte med gårdagens smink OCH frisyr. Inte vackert....stackars er som mötte mig på gatan.

Har även kommit fram till att laminerade kakor är skitdåliga. Dem har man ju absolut noll nytta av....

De drömmar jag har är drömmar för alltid. När de smälter samman med min verklighet ska jag bli rädd...vem vågar leva i en dröm?

Nej tack, jag är intelligent nog att ha egna åsikter. Men tack ändå.

Jag står absolut för att jag tycker att alla ska få tycka och tänka som de vill. Jag tror på olika åsikter för ett fungerande samhälle som kan expandera utan att dö ut i en enkelspårig tunnel någonstans. Jag tycker att ALLA får tycka och tro på precis vad de vill. Det är själva uttrycken jag har jävligt svårt för ibland. Det finns en hel del religioner, politiska fenomen och människor jag absolut inte förstår hur de kan bete sig som de gör...men som sagt, åsikten är upp till var och en, uttrycken är oftast rent ut sagt dummare än att ge en treåring fingerfärg. Vad jag ville komma till var en liten liten fortsättning på mitt förra inlägg där jag skrev om hur lustiga människor det finns i den här stan. Två på en dag...fantastiskt...eller kanske inte samma dag, för person nr 2 kastade in ett reklamblad i min brevlåda 00.47. Bara det är ju ganska lustigt. Vem fan delar ut reklam tio i ett??! Utan att röja reklamutdelarens arbetsgivare, eller uppdragsgivare, eller vad det nu heter när man ber folk dela ut reklam för en, så vill jag gärna citera den här inte alltför intelligenta gruppens finfina reklamblad som bestod av en fram och baksida A4 med både bilder och färgtryck. "*** kämpar för det *** folkets frihet och överlevnad. Vi förkastar det rådande systemet som sålt ut *** framtid, som svikit alla folkliga, nationella och rasliga ideal och som endast tjänar Sion, penningen, materialismen och kortsiktigheten" (Observera att stjärnorna står för de ord jag var tvungen att censurera för att inte hänga ut denna grupp. För det vill jag ju inte. Nä, det vill jag inte.) Efter att ha läst bladet, japp, både fram- och baksida har jag nu två frågor. 1. Vem fan är Sion?? och 2. Vem lärde reklambladsskrivaren att stava till materialism??

Jag upprepar igen, för att inga missförstånd ska uppstå; jag tycker det är helt okej att den här gruppen tycker som de tycker, för det får man. De får eventuellt till och med smyga runt mitt i natten och tvinga in sina åsikter i folks brevlådor, vad vet jag om det... Jag har också åsikter som jag älskar att pracka på folk...men till skillnad från mina åsikter så bottnar nog deras i att deras mamma aldrig kramade dem eller att de fick sitta ensamma och äta på lunchen i sjuan. (Vänta lite nu...jag satt också ensam ibland och åt i sjuan....Nån som vill ha ett reklamblad??!)

Okej..."tiden håller på att rinna ut"...kanske det...men om jag bara har en femtio, sextio år kvar att leva tänker jag fan inte slösa bort dem på att dela ut reklam på min fritid.

Igen, en del av det snubbarna säger låter vettigt...jag tycker en del är dåligt också...som...kollektivavtalen på mitt jobb, fackets överjävligt höga avgifter, att äldrevården är fruktansvärt dålig, att barnen inte lär sig läsa...ni vet, sånt där...men jag får fan bli allt bra fattig innan jag springer fem trappor upp för ETT A4! Det krävs engagemang och det, mina vänner, DET ska killen fan ha cred för!

Nu har ni sagt erat, jag har sagt mitt. Nu måste vi väl vara kvitt, va?

Vi

Vi vi vi...vi som letar, som tittar, som aldrig finner.
Vi...som inte hittar det vi letar efter
Vi som trodde det var runt hörnet, som hoppades
Vi...som ville se det där som skymtade i horisonten på närmare håll...
Vi som trodde att solen kunde lysa in i mörka vrår
Vi som trodde att vi överlevde utan vatten
Vi...

Vi ses någonstans i dimman, bakom elden, vid vattnet, under stjärnorna...


Lustiga människor

Var en sväng in på Ica på hörnet innan jag sprang till jobbet. Den goda dottern skulle inhandla lite nödvändigheter till sin influensadäckade mor. (God god god dotter) Det kan vara jävligt spännande att handla ibland. Det bor otroligt mycket konstiga människor i den här staden. Kul kul kul... Aja, spatserade i alla fall runt bland falukorvarna och pratade i telefon med mamma samtidigt och diskuterade pepparrotssås eller senapssås, mycket givande samtal. Och då...från ingenstans, dök den här lustiga människan upp bakom mig. Att döma av hans utseende (jaja, man ska inte ha fördomar, men skitsamma) så äger han ingen dator, så det gör inte så mycket om jag trashar honom lite här. Han hade skumt klippt hår i olika längder, stripigt, läskigt hår som förmodligen inte var tvättat sedan hans mamma gjorde det åt honom som barn. Han var väl i 50-60-årsåldern och hade en smutsig vindjacka på sig och en plastpåse med tre par skor i. Tre par skor! Vafan ska han med det till?? Jag har knappt tre par skor och jag äger till och med en skohylla! Han stod där bakom mig en stund och gjorde lite skumma ljud...ända tills jag vände mig om mot hans håll. Då får snubben tokspel och lyfter handen mot sitt öra, som för att härma mig, som fortfarande pratade med mamma. -Hallåååå, hallåååå i luuuren! vrålade han om och om igen. -Hallå där! Hallå hallå! Jag tittade lite roat på honom och svepte iväg runt ett hörn för att komma undan. Det gjorde jag inte...han gick också runt hörnet och fortsatte ropa hallå som om hans liv hängde på det. Stalkers är ofta jobbigt, men den här gubben var ju helkul! Nu inser jag att man inte ska driva med folk som uppenbarligen har en eller flera dysfunktioner (kan man ens böja det ordet så??), men vafan! Han har ingen dator! Han får inte reda på det! Jag och mitt samvete kan leva med att jag hängde ut en förvirrad, lätt sinnesrubbad gubbe på min blogg. Det kan vi.


Om man tittar noga och tar vara på ögonblicken så kan den grå vardagen lysas upp av de vars vardag förmodligen är ganska olik våran.


Jag är en liten städknäppis

Jag fullkomligen hatar när det är stökigt. I alla fall hemma hos mig. Jag har utvecklats till en städnazist.... Tycker om att städa....tycker om att det är rent och ordning runt mig. Däremot kan jag stå ut med att det ligger några strumpor på golvet ett tag eller en tallrik på bordet en dag extra, man vill ju inte bli en total galning. Häromdagen såg det ut som fan hemma hos mig. Hade inte dammsugat på flera veckor tror jag och det låg tvätt att hänga in och tvätt att tvätta överallt, reklamblad både innanför dörren på köksbordet, i vardagsrummet och på hatthyllan...SÅDANT stör mig. Rejält. Så då städade jag första lediga stund jag fick. Det var inte alls så många dagar sedan. Och jag fattar fan inte vad som hände, men jag tycker det ser likadant ut nu! Hur i helvete gick det till?? Jag är ju inte ens hemma och stökar till... Undra...om...grannen har nyckel hit? Näääeee... Bara att plocka undan skiten igen då...suck...

Telefonpaus...Anneli...jättesjuk...ujujuj...

Jobbet sen. 250 buffé. Skynda så det blir klart..bra...

Jag städar oftast framför min egen dörr först...


Låt mig berätta en hemlighet...

Han sitter på sitt rum,
Rakbladet blänker i hans hand,
Han sitter med en enkel biljett till fjärran land
Han tänker på sitt liv
Hatad av många och älskad av få
Han tänker på den väg han ville gå




Men du vet ju att,
Dom älskar dig,
Alla älskar dig!
Ja, vi älskar dig!,
När du är död













Hon ligger i sin säng,
Sjukdomen sprids i hennes kropp,
Hon ligger där och väntar utan hopp,
Hon drömmer om en värld,
Där också sjuka får en chans,

Hon drömmer att ett sådant ställe fanns,
























Men du vet ju att,
Dom älskar dig,
alla älskar dig!
Ja, Vi älskar dig!,
När du är död


































Han sitter i sin bil,
På väg från jobbets stoj och glam,
Han sitter där och åker vägen fram,
Han ser en annan bil,
På fel sida far omkring,
Han hinner inte göra någonting



Men du vet ju att,
Dom älskar dig,
Alla älskar dig!
Ja, vi älskar dig!,
När du är död





/Dia Psalma "Alla älskar dig"


Har blondiner roligare?

När jag föddes var jag blond. Det var kort och trollockigt och stod runt hela huvudet på mig. Det var antagligen gulligt, förmodar jag... Efter några år blev det långt och lockigt. Det var mest tråkigt. Men så såg det ut massa länge. (När jag var elva klippte jag page och grät i en månad, jag såg inte klok ut) När jag var en sådär 2o eller nåt färgade jag alltihopa kolsvart. Det såg inte heller klokt ut. Jag såg ut som en sämre variant av någon ur Familjen Addams. Det kan ju omöjligt vara bra. Till och med min frisör blev förbannad. Någonstans där blev jag blond igen. Fyfan vilket tråkigt inlägg...mitt hår...men vem bryr sig... Efter ytterligare ett år tröttnade jag rejält och gick runt på stan och letade ny frisör, eftersom den jag hade vägrade göra något annat än blonda slingor i rufset. Skittråkigt. Hittade en fabulösisk människa med galet svart hår och stoppljus röda slingor överallt. Hon såg inte alls ut att vilja göra några blonda slingor i håret på mig. Hej, kan du göra något åt den här skiten, jag ser skittråkig ut. Och sörru...det gjorde hon. Hon klippte av alltihopa kortkort och färgade det mörklila och vitt. Och på den vägen är det....numera är det bara massa kort och kolsvart. Det är himla bra. Förutom den där biten att jag ser skallig ut var tredje vecka när utväxten lurar...och då....som en blixt från klar himmel slutar min frisör! Vad är det om?? Vem ska nu...vem ska...hur ska jag....fan också! Måste hitta ny frisör. Det suger. hatar att leta reda på nya klippare...

Om blondiner har roligare? Inte vet jag... JAG har roligare numera...men jag är nog fel person att fråga. Jag har tydligen dåligt omdöme...

Stackars er...vem bryr sig....haha...tragiskt tragiskt inlägg.






06.56

Jag är vaken. Nu. Det är fan konstigt.

Att döda en duva


Att stjäla rubriker är är inte min grej...annars hade jag använt To kill a mockingbird för jag tycker det är en vacker titel...Orden är...fina...de klingar....men jag stjäl inte...så mycket...

Jag är skiträdd för vatten. Det vet de flesta som känner mig. Jag har badat i sjön på ett ungefär två gånger sedan jag var femton. Jag var full och lättövertalad båda gångerna. Det är inte jättesmart att bada när man är full. Det lät som en bra terapeutisk idé vid tillfället. Det var det inte. Jag kan simma. Väldigt bra till och med. Vet inte riktigt varför jag hyperventilerar så fort jag hamnar i sjön. Skit samma. Känns inte som någon jättestor förlust att inte kunna bada i hundratals andra människors kiss, gamla svett, utsläpp från båtar, matrester, avföring, döda fiskar etc etc... Så...nu vet vi det. Vi åker till något sollöst land på semester i år. Jepp. Det gör vi.

Vad jag är nästan ännu räddare för, alltså tappar-andan-och-blundar-så-jag-slipper-se-och-tror-att-det-farliga-är-borta-rädd för, SÅ rädd, ni fattar va? Fåglar....brrrr....äckliga äckliga varelser med snuskiga flaxande vingar och otäcka små ben som ser ut som gammalt skelett som ser ut att knäckas när som helst och snuskiga, skitiga näbbar som hackar ögonen ur spädbarn och smutsiga fjädrar...USCH! Och tro mig, det spelar ingen roll om det är en "liten liten söt gråsparv" eller en kyrkogårdskorp eller en rosa flamingo från Parken Zoo...de är lika vidriga allihop och jag skulle inte klappa en fågel för alla pengar i världen. Äckligast av alla måste ju definitivt vara duvor....som råttor...fast jag har inget emot råttor, men ni fattar grejen... Helt ärligt så går jag hellre runt hela stan än går över torget om det är fåglar där. Måste nog söka hjälp...


Fy fa-an vad äckligt! Ber lite om ursäkt för den...

                        
De är utbildade dessutom...



Ser till och med ut som monster...




De är många...och organiserade...
To kill a mockingbird is fine, to kill them all is better

ur "Jennie is a free soul" med Coca Cola

Jennie is a free soul
you can take it from me
free as can be
Jennie knows when to go
spread her wings and fly
And she don't know where life will go
but she got her own way
of love, love, love and freedom
Jennie's in a state of love, love, love and freedom
Jennie is a free soul




Hahaha, vilken stackare kom på den här texten då?? "In a state of love love love...."jiiisess...


ur "Precis vad du vill" med Keffat liv

Du kan få precis vad du vill, Jennie
du kan få precis vad du vill, Jennie
Prinzen har snackat med Gud så
Jennie du kan få vafan du vill nu
Du kan få precis vad du vill, Jennie
du kan få precis vad du vill, Jennie
Prinzen har snackat med Gud så
Jennie du kan få vafan du vill nu

Han snackar så jävla mycket skit...

Kalenderdag;Lördag

Hade Sandra hemma på middag igår. Min ute-på-stan-gen var inte riktigt i form så det blev hemma med mat och vin. Synd att Annelis, JBs, Daniels och Radeks ute-på-stan-gen var i full gång. Det betydde nämligen att kaffet på maten byttes ut mot en flaska vin på centro. Hårt... Har kommit på att jag blir otroligt full på väldigt lite numera... Det måste absolut vara åldern. Jag är så jävla gammal... När jag tänker efter så kanske väldigt lite borde sättas i sitt sammanhang. En och en halv flaska vin är inte väldigt lite...det är ganska mycket...men som restaurangare är man tydligen väldigt mängdskadad och van att dricka massa under en hel kväll och knappt bli berusad. Det är inte ok. Eller jo...ok..men inte Wow! Måste nog börja ta med min högaktningsvärda ålder i beräkningarna nästa gång det bjuds på alkohol. mmm...det ska jag. För det ska jag. Mmm...

Hem till mamma snart. Andra dagen på min trippelledighet. Bortskämt... Träffa Antonio. Alltid lika mysigt. (Han har förstört mig...jag är så blödig...)

Hahahaha, era dumma stackare...att ni inte vet bättre....lär er något....men näe....bara att gasa och rakt in i dimman igen....dumma....

Tunga suckar

Jag har lyckats med konststycket att skaffa mig bakfylleångest som sträcker sig jävligt långt efter själva bakfyllan... Undra hur lång preskribitionstiden är på sånt här... 25 år skulle jag tro...som mord...suck

Billigare än mellandagsrean...vill mest kräkas...



Det här är inte årets sista inlägg

Det blir ju årets första. Men jag hade ett sådant. Årets sista-inlägg alltså. Men det försvann mystiskt. Det var nog lika bra det. Hade säkert med något nyårslöfte som jag redan brutit mot i alla fall...

Insåg just att det kommer ta mig väldigt lång tid att skriva klart det här. Man kan säga att jag är en gnutta trött idag. Man kan säga att jag inte vaknade förrän vid tre. Usch...där fick jag för att jag gick på en fest och drack för att komma ifatt de andra, som om morgondagen inte fanns, som om flaskorna var bottenlösa. Usch... Tur att det är ett nytt år. Lite äldre, lite klokare, hoppas jag på, men inser att det förmodligen ligger under rubriken; saker jag redan brutit mot.

Mmm...för det lyckades jag ju bra med, fy fan vad trött jag blir på mig själv ibland. Tydligen kan jag inte skärpa till mig, tydligen ligger det nog i mina gener att inte göra det som är bäst för mig själv. Uppenbarligen får jag vänta ett tag till innan jag bara fattar förnuftiga beslut. (Som om förnuftigt är roligt, nääää, men kanske lite lite bättre för sinnesrons skull)

2008 var ett jävla bra år måste jag säga, på gott och ont. Fabulösiska män och människor, massa nytt på jobbet, Antonio kom, såg Skottland som jag väntat på länge, underbara vänner (det är kärlek)...sa jag fabulösiska män och människor?
 
(Mattias...Peter...människor jag kommer minnas...det är sorger man aldrig kan vara beredd på, men de ingår på något sätt...man får lära sig leva med det...man får lära sig komma ihåg det ljusa...)

Jag tror  inte på nyårslöften som man inte håller i alla fall.... Så jag lovar ingenting...jag garanterar bara att ni kommer slippa större personlighetsförändringar, eventuellt kan jag tänka mig att le lite oftare, men som sagt, det är inget löfte...

Tack Camilla för en trevlig kväll i dimman som någon lurade in mig i....pistolhot...mutter...

Gårdagen var en annan dag, idag är en ny. Imorgon tänkte jag göra lite bättre ändå...


RSS 2.0