Världens sötaste systerson firar jul



Fy fan vad sexigt!

Eller....va?? Finns fan inget som är sexigt runt lunch. Men däremot är det jävligt hett att jag är ledig idag. Ska ner på stan och träffa Sandra och försöka bränna lite pengar. Känner att det vore trevligt idag. Måste ju hinna svänga runt rean innan man missar allt. (Som om jag är jätteintresserad av kläder... Nä, det är jag inte. Men jag är jätteintresserad av att göra av med mina pengar)

Nyårssupé imorgon. Jobbar med min darling och det är finfint. Förra  nyår firade jag med Sandras katt. Det var iofs också helt okej, men han pratar för lite och hårar för mycket.

Nä, torka håret och skaffa ansikte.

Imorgon är en ny dag, i övermorgon är ett nytt år...


PUNKT!!!


Julen som försvann

Tack gode *** att julen äntligen tog slut. Jag överlevde. Det blev lugnt, trevligt, traditionsenligt vin hos anneli och en sväng till time. Jag överlevde.... Tack min kärlek.

Nu väntar bara nyårssupén. Bara den att ta sig igenom sedan är helvetesdecember över. Kan vi koncentrera oss på en blaskig vår och vänta på den mysiga hösten nu? Tack för det.

Ja ä int´ bitter. Jag är realist. Och ärlig. Som fan...



Det snöar på julafton...

...och bara det lyckades göra mig lite mer vänligt inställd till julen. Det blev helt plötsligt en mycket mysigare jul för alla barn och ni andra som fortfarande älskar julen som när ni var små.

God Jul


Haha, han ser ju full ut...ingen saftglögg där inte...


Det är jag som är Grinchen

Ni vet...snubben som snodde julen. Om jag kunde, skulle jag göra det.

Är inget jättestort fan av det här med julfirande. Tycker det är jätteroligt att köpa presenter åt folk, men fan inte under sådan här press. Grym ångest så fort jag inser att det är någon man glömt, att det är fel storlek, fel färg, fel summa, whatever. Påtvingade firanden är fruktansvärda. Mmm...joråsåatte...idag är det onsdag. Då blir det köttbullar och sill och kalle anka och paket och heeela familjen och Oj vad trevligt...le för i helvete, LE! Nä....inte my kind of music. Det betyder ju dock inte att jag inte älskar min familj, för det gör jag. Mest av allt. Men varförvarförvarför...tror ju inte ens på tomten...

Det är över om 33 timmar...hoppas jag sitter på Time då...fin tradition det. Bästa jultradition jag varit med om...

Okej, lite stress kvar. Alltid stress för mig innan man kommer hem. Om jag trodde på nyårslöften skulle jag lova att planera julen bättre nästa år. Men det gör jag inte,....så skit samma.

Till er alla (som tror på julen) från mig alla (som inte gör det) Ha en himlans fin jul!!

Grinchen...missförstådd stackare...

Dagen efter...

-Jennie, jag tycker inte att Henke sköter sina arbetsuppgifter som han ska idag. Han gör ju ingenting.
-Jag vet...men det gör ju å andra sidan ingen annan heller.

Dagen efter personalfest får man vara trött. Då vågar man till och med erkänna på bloggen att man inte riktigt gett 100%. Inte ens 30% idag skulle jag vilja påstå... Jag är svag...

Jag lovar att jobba ordentligt imorgon igen.

Mitt kungarike för en dunkudde



Nu rymmer vi!!

En sväng in i duschen så jag inte luktar fisk, lite halvrena kläder på och sen en rask promenad till tåget för en äkta traditionell rymning. Känns fräscht. Normalt är vi ju runt hörnet, men vi expanderar och lämnar stadsgränsen. Snart får vi fråga våra mammor om lov innan vi rymmer. Ses när vi ses när vi hörs om vi inte krockar i dimman på söndag....weeiii...


I see the light!!

Jag tänkte kliva upp otroligt tidigt idag och tvätta och städa lägenheten lite. Jag klev upp kvart i elva. Det kan man minsann inte kalla otroligt tidigt. Har åtminstone hunnit slänga in en maskin tvätt, men städa lär jag inte hinna med. Så tråkigt... Eller, jo...det ÄR tråkigt. Känns inte som om jag hinner med något alls här hemma... Och när jag går hemifrån idag kommer jag inte hem igen förrän söndag natt. Jobba ikväll, sova hos anneli, åka och titta på kebab imorgon (eller vad vi nu skulle roa oss med) sova på hotell, direkt till jobbet för personalfest, sedan snubbla hem framåt morgonkvisten. Känns bra. Känne som om man aldrig någonsin kommer få sova...eller städa. Men sak samma...

Vill bara meddela att jag gör mitt sista julbord för i år idag. Mitt sista julbord! Jeei! Gillar inte riktigt att bryta trenden, att inte vara med på det sista imorgon. Har varit med på alla ända från början och kommer inte göra det sista. Bryta mönstret lite... Men tro mig, jag kommer inte ligga sömnlös över det. Inte ett dugg. Faktiskt. Jag börjar se ljuset i slutet på julbordstunneln.

Näe...plocka tvätt lite....packa...duscha....så mycket att göra, så lite tid....

Jag ser ljuset och jag hoppas hoppas hoppas att ögonen därborta är minaminamina...

JennieMittINatten

Som vanligt är det alltid skönare att vara vaken mitt i natten. Är egentligen otroligt trött, men somna...näe...inte än tydligen...Var jättelugnt på jobbet. Ganska skönt, för omväxlings skull. Alla julbord börjar tråka ut mig så lugna dagar mitt i veckan är välkomna emellanåt. Ser fram emot en ledig helg dessutom, jag är så bortskämd... Ännu en rymning, fabulösiskt. Ojoj...när jag sa ledig helg menade jag ledig lördag. Söndagen inkluderar p-fest. Antar att det blir lika knäppt som alltid. Lika bra att se fram emot en tung arbetsdag på måndag....alltid redo, som scouterna...fast roligare.

När jag ser reflektionerna av ansiktet är det ansiktet som inte är mitt. Jag ser varenda kontur, varje hårstrå, varje linje som om jag såg det genom förstoringsglas. Men ögonen som glittrar är inte mina, leendet är inte mitt och ansiktet...ansiktet kommer jag nog aldrig känna igen som mitt...måste titta närmare...kanske kanske ser jag något som kan tillhöra mig...


Have2have

Tuffatuffatuffatuffa!!!



Jag är nog lite kär...svävar lite grann.
 
(Have2have.se)


Trötta människa!

Ojojoj... Till min stora förvåning vaknade jag kavrt i sju imorse. Det var konstigt. Varenda lampa i hela lägenheten lyste, tvn bullrade på hög nivå, jag var fullt påklädd och frös som en tok. Så lagom typiskt mig. Tv-shop är ingen höjdare att vakna till :D

Och så kommer Stefan hem idag! Allas vår Glam-Stefan ¨håller till i Egypten numera hedrar stan med sin närvaro. Nu har han varit borta så länge att jag kommerinte ens bli sur om han ringer jättesent och vill gå ut och röka. Det är okej då. :D

Man kan inte få allt, men om man siktar på hälften brukar man komma ganska långt med det.

Det är omöjligt...

Det är omöjligt säger du
och ändå är ni hos varandra
och när ni rör vid varandra
rör ni vid världen
och kanske värms den
och skäms lite
för att den aldrig kan röra vid er
och värma er som ni kan värma varandra


Hon tänkte säga slampa

...men hon kunde inte. Jag upplyste om att jag är befogad. Och så hade hon visst gäster. Gratis är gott och jag är grymt bra på att steka hamburgare. Flera stycken samtidigt, till och med...

När jag var liten ville jag bli pilot. När jag blev stor blev jag höjdrädd. Livet ser inte riktigt ut som jag trodde det skulle göra när jag var liten... Och tur är väl det, inbillar jag mig. För då hade jag förmodligen gift mig på en grön äng någonstans i rosa klänning (Gud förbjude!) och haft 2,5 barn och ett vitt staket. Inget fel med allt det i och för sig, men jag hade nog tråkats ihjäl. Var finns utmaningen i det? (Okej, jag vet att barn inte är någon dans på rosor, men jag menar Utmaningen, med stort u.) Mitt liv som det blev är förmodligen inget som det skrivs om i den stora litteraturen, men jag klagar inte. Har sett, hört, gjort saker som fått mig att utvecklas till någon jag gillar rätt skarpt. Piloten hade nog inte varit lika nöjd... Piloten som gifte sig i rosa klänning hade nog mest vattnat blommor på sin fritid. Den jag som jag blev har glömt att vattna blommorna på flera veckor. Inbillar mig att växterna blir så mycket mer tacksamma när näringen väl kommer då...

Jag har så tråkigt....var är mitt liv?

Jag ser det ibland, små skymtar, en silverkant, en glimt....ett ögonblick där jag vet att jag hör hemma, att det är där jag borde vara, med de människorna...de tillfällena....hittar dit ibland.... Tack..

Kala fläckar

Jag ogillar starkt när folk berättar om sina drömmar. Vem bryr sig??! Totalt ointressant för mig att veta vad någon annas undermedvetna pysslar med på nätterna. Men;

Inatt drömde jag
att jag hade långt hår och en jättestor kal fläck mitt på huvudet så jag var tvungen att lära mig kamma över den. Fruktansvärt. Jag har tolkat mig fram till två saker. 1. Jag borde verkligen inte ha långt hår. Det såg fruktansvärt ut. 2. Jag måste nog färga håret snart...utväxten gör verkligen att jag ser skallig ut. Intressant iakttagelse....

När jag inte har något annat att säga säger jag det som ingen i alla fall vill höra

Inlägg

Somnade innan tolv idag. Det är bra. Framsteg. Jag vaknade nyss av att det kliade i ögat. Fatta. Jag vaknade av att det kliade i ögat! Det är dåligt. Baksteg.

En sån där alldeles fabulösisk helg

Jag är förvånansvärt nöjd med min helg. Inte för mycket utsvävelser, men ändå fantastiskt trevliga kvällar med underbara vänner. Det är i de små sakerna man ser vad som är viktigt...en cigg på terrassen, ett glas vin till vänster, Anneli till höger, en öl efter jobbet med arbetskompisarna, harmlöst skitsnack, söta sandra hemma på visit, galet dansande på statt (fast jag inte ens var full, måste varit pistolhot) tappade lokalsinnet efter några glas vin, men alla vägar ledde till fabulösiskt och vaknade imorse och undrade varför varför varför jag sagt ja till att jobba från tio. Tog emot jättehårt att kliva upp. Skulle varit värt guld att få ligga kvar. Men jag är vuxen och ansvarsfull och har massa arbetsmoral (fanfanfan) och masade mig upp under grymma protester. Jeijei...jobbade, överlevde, tog mig hem och sitter i fotbad nu. Tyckte jag förtjänade det.

Vi rymmer Älskling...vi har dem i garderoben tills de behövs...vi rymmer, Darling, du å jag Alfred.

Undrar när jag är ledig nästa gång...jag behöver skaffa mig ny inspiration, nu kommer inget annat duga, jag har druckit vin och kommer aldrig mera dricka vatten. Jag spottar på vatten...

Varför jag gör som jag gör? För jag kan och jag vill, jag gör det jag gör för jag kan det jag vet hur man gör jag känner igen det och vet alltid alltid alltid att jag går vilse igen och igen och igen....fuck...

Nu rymmer vi igen

Vi är som obstinata småbarn. Jag och Anneli. Vi rymmer för att slippa undan ïbland. För att slippa se skiten, för att låtsas att eländet inte finns ibland, för att få en liten andningspaus. Igår följde vi till och med schemat och lämnade byggnaden så fort elitborden var färdiga. Tog en liten tripp med en flaska vin och ockuperade Hållsta. Lyckliga lyckliga Hållstabor som får andas samma luft som vi. Åååhh....

Vaknade halv sju. För då går Anneli upp. Genomförde en enmansstrejk och sov vidare. Fast jag egentligen var väldigt väldigt kissnödig och förmodligen skulle behövt gå upp. Fick en potta av Anneli som jag inte använde och somnade igen.

Ska snart iväg till the dungeeon igen. Känns lite lyx med bara ett enda bord idag. Fint det...

Vara nån annanstans får mig att önska att verkligheten höll sig borta en stund.
Jag älskar dig. ;)


 

ALLTIALLOJAG

KÖKNISSESERVISLIMMAREPÅFYLLAREKONDITORCIGARETTPÅFYLLAREFLASKÖPPNARETRÖTT

Jag vaknade 05.23

Alldeles av mig själv! Och det har väl hänt ungef'är två gånger i mitt frivilliga vuxna liv. Känner mig plötsligt jättegammal och funderar på om jag ska lägga mig halv nio ikväll också eftersom det faktiskt (hjääälp!) är ganska skönt (what??) att inte sova sig igenom hela dagen. Lite irriterad dock. Var ledig igår och tyckte det kunde vara ganska mysigt att ligga hemma och glo på lite tv-serier som man alltid missar annars eftersom man jobbar. Men näedå, jag somnade någonstans mitt i Ugly Betty, som btw är bland det tuffaste jag vet, och vaknade 23.44 och var övertygad om att jag var försenad till jobbet. Det var jag inte. Så då var det bara att somna om. Vaknade alltså nu. Finemang. Jag känner mig litegrann som Anneli. Och det är kolsvart ute...

Skulle ha varit på blodcentralen klockan elva idag. Beklagade mig litegrann hos mamma igår eftersom det var alldeles för nära gryningen och dessutom jätteirriterande att behöva vara ute och gå klockan mitt i morgonen när man inte börjar jobba förrän tre. Det lilla bekymret blev jag av med ganska snabbt eftersom jag tydligen börjar jobba nio. Suck... Två gånger på två veckor höll jag på att missa mitt lunchpass... Är tydligen inte riktigt min grej det där...

Jag tänkte en stund på det som försvann och hoppades det var något bra...


Den som aldrig trodde...

Fan vad skört det är...allt....fan vad mörkt...att allt kan ändras på en sekund...så orättvist, onödigt....kunde varit så annorlunda...

Jag hoppas att dina andetag är lättare nu och att ditt sinne kan få vila...

...kunde inte göra något åt det som inte kan göras ogjort...inget hade hjälpt ändå...

This is a Blogmoment

Det sade Jesper i alla fall...

Och det var det. Ett blogmoment alltså. Men de stackars dumma idioterna som inte förstår mer än en kanariefågel och beter sig mer korkat än en gråsten förtjänar inte att ta upp plats på min blogg. Hoppas ni mår bättre nu och att era affärer blomstrar, för om ni har pengar kanske ni klarar er utan intellekt.

Det är inte Wow att ha en pool i matsalen...

Sådant som händer på film händer på riktigt också

...och the story goes on....

Mera julbord åt folket. Är lite av en expert numera.


Jag var ett mitt alldeles underbaraste jag igår

Det var en bra dag att jobba på igår. Massa folk inne, mycket beställningar, fruktansvärd julmusik som skrålade i bakgrunden, folk som skrek åt varandra högt och lågt för att försöka överrösta föregående fruktansvärda musik, någon som påstod att han blev sexuellt trakassaerad av en kollega men log ganska brett, någon som inte riktigt visste vad han gjorde och ny personal som knappt hittade till toaletten själv. Så roligt! Och jag var inte bitter. Inte en endaste gång. Kanske lite när jag insåg att jag hade tio minuter på mig att lägga klart förrätterna till baota-gruppen. Men bara lite. Det gick över fort. Det gick över jättemycket när jag tappade tio chokladmousse i golvet som vi inte hade någon backup på. Det gick över när det rasade bärsås över halva matsalsgolvet. Det gick över när det saknades fruktsallad till tio personer. För allt det kvittade. Allt sådant går att ordna. Allt sådant vägdes upp av att det kändes lite lite som förr igen. Jag gillar gästspel. Jag gillar när jag kan låtsas att alla som var där förut är där igen. Kul var det i alla fall.

Snart tillbaka till gruvan igen. Och tänk; jag känner mig nästan peppad! Jag tyckte för en stund att det ska bli kul (what??) att gå in i buffékylen och organisera upp julbordet som står därinne. Trots fetförkylning. Tror bacillerna käkar på min hjärna...

Undra om fredagkvälln kräver klackar, jag tror jag går hem och sover...

Nu har jag gjort det igen...

Tänkt alltså. Som igår. Fast inte på moral. Funderade mest på fredagskvällen som spenderades på memory-lane. Den här staden är så fruktansvärt liten att jag kanske inte borde varit förvånad över att jag såg två stycken från gymnasiet och en gammal granne från samma tidsperiod under samma kväll. Men ok, det är en håla, vi vet det. Men har inte sett de här tre sedan gymnasiet faktiskt. Som om någon ville få mig att känna mig nostalgisk och gammal. GAMMAL! Elakt... Sådär. Nu ska jag inte tjata mer. Men måste eventuellt byta stad.

Aja, kom bara att tänka på det ige. För idag ÄR jag gammal. Förkyld, rödnäst och gammal. Och oerhört söt.

Älska älska älska det som var, för det har gjort dig till den du är idag. Älska älska älska Nu.

Vem fan snodde moralen??!

Jag har funderat på en sak. Mest på oss och vår moral. Med oss menar jag främst vi i Sverige...och kanske allra mest restaurangare. Såhär; svenskar är generellt attraktiv arbetskraft utomlands för att vi är kända för att vara lojala, jobba hårt och ha moral och sånt... Och det låter väl fint. Jättebra att ha det lättare om man vill skaffa jobb utomlands. Vi har även hög moral på hemmaplan. Vi restaurangare alltså. Vi jobbar alltid, sjukanmäler oss aldrig, ställer upp trots långa, konstiga pass, hög feber eller en stukad häl. Moral! Till och med vår egen hotellkedja har genom en unersökning konstaterat att Hotell&Restaurangare har en väldigt låg siffra när det gäller sjukanmälningar. Hög moral! Jeijei... När jag gått runt och funderat lite på det här en stund och varit ganska nöjd med att vara både svensk och restaurangare kom jag på en annan sak med moral. Vi jobbar i ett yrke där alla kockar har legat med varenda servitris, där bartendern har satt på en sådär 80% av de kvinnliga gästerna, där receptionisten är far till alla barnen och fredagsfikat utspelar sig på Sesam eftersom alla legat med samma personer den senaste veckan och ingen ingen ingen trodde att klamydia drabbade någon utom alla andra. Det låter väl inte som jättehög moral va? Det låter som jättelåg moral. När alla tjejer har förvandlats till killar och tycker att det ultimata förhållandet stavas One-Night-Stand och alla killar inte bryr sig längre om vems syster, bästa kompis eller flickvän han ligger med...borde vi oroa oss för vår moral då?

Jag tänkte såhär; om vi å ena sidan har jättehög moral, men å andra sidan ingen alls... Kallas det dubbelmoral då? För det kan det ju inte göra om man bara har en moral. Enkelmoral? Fnurrigt hörrni...

Vi kan ju trösta oss med att den lilla moralen vi har är den som kommer ta oss längst i våra karriärer. Den moralen som inte finns alls kommer förmodligen bara leda till könsvårtor...

RSS 2.0