Farfars gallstensanfall
Äntligen slipper jag den tunga bördan att bara berätta om mina alkoholutsvävelser. Äntligen slipper jag gömma mig ensam i dimman. Äntligen kan jag berätta min farfars sprithistorier. De är så jävla roliga! En annan har ju att brås på...
Pappa var hemma en kväll, ute på gården när han såg farfar komma gåendes på vägen. Det var en stor väg, riksväg på den tiden. Man kan säga att han vinglade lite fram och tillbaka. Pappa tittade lite på honom... Mamma, nu kommer pappa gåendes. Gåendes! Den lilla frågan var vart bilen var. Farfar hade varit ute och tagit sig ett glas efter jobbet och kanske, kanske hade han lämnat bilen som sig bör när man har druckit. Så var det inte... Han hade kört hem, duktiga farfar, med högst olämplig promillehalt i kroppen. Det är i och för sig inget att skämta om fyllekörning, men ingen skadades och historien blev rolig. Farfar hade tagit bilen, dock inte kört så bra och kört av vägen rakt in i en stolpe. Sedan fick han snällt gå hem. Farfar gick direkt in till grannen och förklarade sin olägenhet. Grannen var bilmekaniker, tillika väldigt förstående och gick till ytterligare en granne. Gunnar, nu måste vi hjälpa Otto. Han har varit full och kört av vägen, vi måste hämta bilen och hjälpa honom. Dessa ytterst vänliga landsortsgrannar hämtade farfars bil och körde ner den i bilmekanikerns garage. Allt för att dölja detta brott. (Tar för givet att detta är preskriberat för längesedan. Farfar dog för snart 25 år sedan och det är högst otroligt att någon kommer straffa oss efterlevande för denna osmidia bilkörning) Ytterligare en granne såg allt detta. Han var inte alls lika vänlig som farfars medbrottslingar och ringde nykterhetsnämnden och skvallrade. (Hörru! Golare får inga polare!!) Dagen därpå kom nämnden hem till farfar. Hörru Otto...var du ute och körde full igår? farfar stirrade på gubbarna. Körde?? Full? Är ni inte kloka? Jag kör väl inte när jag har druckit? Gubbarna såg lite misstroende ut. Det förstår ni väl? Jag jobbar ju! Jag kan ju inte dricka då! Gubbarna frågade då var farfars bil var. Jamen vettu, den står i grannens garage. Han hjälper mig reparera den, du vet...jag fick ett gallstensanfall på vägen hem och körde in i en stolpe. Det högg till som fan i magen och så gick det som det gick...
Jag vet inte om nykterhetsnämnden trodde honom...men såvitt jag vet gick det vägen...(Hahaha, gick vägen...ursäkta det dåliga skämtet...) Gallstensanfall!!! Hehe...skön gubbe...
Näfan...jag var inte full i lördags, det var en lätt blindtarmsinflammation...
Pappa var hemma en kväll, ute på gården när han såg farfar komma gåendes på vägen. Det var en stor väg, riksväg på den tiden. Man kan säga att han vinglade lite fram och tillbaka. Pappa tittade lite på honom... Mamma, nu kommer pappa gåendes. Gåendes! Den lilla frågan var vart bilen var. Farfar hade varit ute och tagit sig ett glas efter jobbet och kanske, kanske hade han lämnat bilen som sig bör när man har druckit. Så var det inte... Han hade kört hem, duktiga farfar, med högst olämplig promillehalt i kroppen. Det är i och för sig inget att skämta om fyllekörning, men ingen skadades och historien blev rolig. Farfar hade tagit bilen, dock inte kört så bra och kört av vägen rakt in i en stolpe. Sedan fick han snällt gå hem. Farfar gick direkt in till grannen och förklarade sin olägenhet. Grannen var bilmekaniker, tillika väldigt förstående och gick till ytterligare en granne. Gunnar, nu måste vi hjälpa Otto. Han har varit full och kört av vägen, vi måste hämta bilen och hjälpa honom. Dessa ytterst vänliga landsortsgrannar hämtade farfars bil och körde ner den i bilmekanikerns garage. Allt för att dölja detta brott. (Tar för givet att detta är preskriberat för längesedan. Farfar dog för snart 25 år sedan och det är högst otroligt att någon kommer straffa oss efterlevande för denna osmidia bilkörning) Ytterligare en granne såg allt detta. Han var inte alls lika vänlig som farfars medbrottslingar och ringde nykterhetsnämnden och skvallrade. (Hörru! Golare får inga polare!!) Dagen därpå kom nämnden hem till farfar. Hörru Otto...var du ute och körde full igår? farfar stirrade på gubbarna. Körde?? Full? Är ni inte kloka? Jag kör väl inte när jag har druckit? Gubbarna såg lite misstroende ut. Det förstår ni väl? Jag jobbar ju! Jag kan ju inte dricka då! Gubbarna frågade då var farfars bil var. Jamen vettu, den står i grannens garage. Han hjälper mig reparera den, du vet...jag fick ett gallstensanfall på vägen hem och körde in i en stolpe. Det högg till som fan i magen och så gick det som det gick...
Jag vet inte om nykterhetsnämnden trodde honom...men såvitt jag vet gick det vägen...(Hahaha, gick vägen...ursäkta det dåliga skämtet...) Gallstensanfall!!! Hehe...skön gubbe...
Näfan...jag var inte full i lördags, det var en lätt blindtarmsinflammation...
Kommentarer
Trackback
