NothingButChaos

Första dagen på jobbet efter två veckors ledighet. Enkelt... Men att ta sig dit var tamefan ingen barnlek. Satt framför datorn alldeles lagom tid, var inte stressad alls imorse. Var färdig, påklädd, väntade bara på att klockan skulle närma sig bussdags. 8.53 går bussen från hörnet nere på gatan. Det tar mig 30 sekunder att gå dit. Det regnade ute så jag var minsann inte jättesugen på att gå ut i förtid heller...8.44 var jag uttråkad som fan och gick ner till hållplatsen ändå. Och det blåste. Och det regnade. Och jag blev blöt. Liet roligare blev det när jag såg en dam i neongrön väst stå med en stoppskylt mitt i vägen och släppa förbi barn som tydligen började skolan idag. Hon släppte även över mig. Komplimang! Sedan ställde jag mig vid busshållplatsen. Då slutade damen i neongrön väst vara så jävla rolig. Hon kom fram mot mig och skrek (ja, skrek, för att överrösta den jävla stormen) att jag inte kunde ta bussen därifrån, den går bara från hamnen den tiden när skolorna är igång. Fanfanfan.. Hamnen?? Hamnfan ligger en kvart bort! Men med noll val och blöta skor gick jag mitt allra fortigaste till bussfan som inte kunde växla en tia och som jag hade missat om jag varit 30 sekunder senare. Suck... Kom till slut fram. Genomblöt och inte alls lika snygg i håret som jag var när jag lämnade lägenheten.

Massa nya saker på jobbet. Minus fyra kockar som flyttats till huvudköket, stängning klockan 17.00 istället för 22.00. Konstigt som fan men precis som överallt annars med alla förbannade nedskärningar. Blir jag av med det här jobbet förväntar jag mig att ni har ett nytt åt mig hemma som väntar. Helst inte på McDonalds, är så jävla trött på att steka hamburgare efter Statt. :)

Och fortfarande har jag inte sett till en enda av er på varken msn eller facebook. Ni gör mig upprörd.

Lyssnar på din musik...