NothingButChaos

Man ska aldrig skjuta upp saker. Det har jag alltid sagt (nej fan, det har jag inte alls, men det later bra.) Daremot har jag sallan foljt det. Det blir sa javla dumt om man skjuter upp saker...sa penibelt. Aja, for en sisadar tio dagar sedan trillade det ner ett julkort i var brevlada. Fran grannarna. Det var ganska fint av dem tyckte vi. Gulligt skulle man kunna saga. Vi kom snabbt fram till att for att behalla husfriden/grannfriden eller vad det nu ar, sa var det bast att plita ihop ett eget julkort och skicka tillbaka. Sa nagon gang i forra veckan knatade jag ivag, inhandlade ett fint julkort med taxt pa rim och snirkliga bokstaver och lite glitter och sa stod det To our neighbours pa det, fortryckt och klart. Fiffigt. Skrev under, onskade god jul och gott nytt ar, slickade igen det roda kuvertet och stallde det pa spiselkransen. Jag springer over med det senare... Man kan saga att det dar senare skots upp i en massa dagar. En dag var jag sen till bussen och hann inte, en annan orkade jag inte resa mig fran soffan, en tredje ville jag inte ga dit medan de var hemma och smyga ner saker i brevladan... Sa jag sket i det ganska lange. Skot upp det. Som man inte ska gora. Men imorse tog jag tag i mig sjalv. 07.23 en lordagmorgon smyger jag fram till deras dorr. Det ar kolsvart i huset. Saklart, det ar lordag morgon. Folk sover da. Utom jag som skulle till jobbet. Minns snabbt att det bor en vovve i huset och for att inte han ska borja skalla smyger jag jattetyst och bojer mig ner for att lagga kuvertet utanfor dorren, pa trappan, istallet for att skramla i brevinkastet. Ser hunden dar innanfor. Han borjar hoppa upp och ner. Skrapa pa dorren. Tyst vovven...tyst... Sedan javlar, da vill hundfan inte vara tyst langre utan borjar skalla som en besatt. Skrackslagen slapper jag kortet pa trappan, springer mot grinden, ut pa vagen utan att stanga grinden efter mig och runt hornet till bussen. Jag vander mig om...och ser att varenda lampa i huset ar tand. 07.23 en lordagmorgon. Ja, fyfan vad bra. Har forsoker man idka grannsamja och sa lyckas jag med raka motsatsen. Misstanker att det inte stod jattehogt pa deras onskelista att bli vackta i gryningen. En lordagmorgon. Fan. Jag forstar aven att de sag mig dar jag smet ivag utan att stanga deras grind efter mig. Jag forstar att det har kommer kosta mig manga muffinskorgar. Jag ar skitradd. Gommer mig nu. Tanker inte oppna dorren om nagon ringer pa. Faktiskt.

Om jag anda gatt dit i dagsljus sa fort jag skrivit kortet...

hundjavel...hundjavel...