NothingButChaos

Jag måste fasen engagera mig mer i filmtittande. Insåg just hur många Disney-filmer jag ligger efter med. Skitdåligt! (...och när jag säger disney menar jag ALLA tecknade filmer....typ pixar och sånt också, men eftersom jag är skitdålig på bolagsnamnen kör vi på dinsey rakt över. Funkar bäst så...) Fatta hur många dansande pingviner, sjungande hamstrar och hoppande myror som gått mitt huvud förbi.Skandal! Alla borde se alla tecknade filmer. Man blir fasen lite lyckligare av att se barnfilmer en stund... Till och med när jag grät som liten när Ariel lämnade sin pappa för prinsen, när Bambis mamma sköts, när Simba blev föräldralös, när Micke och Molle slutade vara kompisar....jösses vad tårarna sprutade, men fan vad värt det är! Resten av filmerna är magi rakt igenom...de sorgliga scenerna är med för realismens skull, antar jag...för att kompensera de pratande hundarna, sjöjungfruarna som förvandlas till människor och vårtsvin som dansar hula hula...

Världens bästa Disney-film genom tiderna... Peter Pan! Han kommer alltid alltid fascinera mig... Om han vore rockstjärna skulle han vara min idol...

...och vänta....Dumbo! Snubben man bara måste älska för att ta sig igenom lågstadiet. Mobbing på animerad nivå. Underbart... Den borde användas i undervisningssyfte. När jag blir kung ska jag införa en lag på det, tror jag...

Diskussionen om de stackars försvarslösa prinsessorna som altid måste räddas av prinsar tar vi en annan gång. Tänker inte förstöra mitt lilla hyllningsinlägg med en massa trams om politik. Disney är fantasi och saga och magi idag. De djupare frågorna skiter jag i. Punkt.

Att fly verkligheten en stund är inte att låtsas att problemen inte finns, det är att låtsas att problemen är någon annans för ett ögonblick.

(Ps: Tuffa Tingeling ÄR med på bilden...till vänster om snubben i vit, ful uniform...jeeei!!)