NothingButChaos

När folk runt omkring mig frågar om och om igen hur det känns inför flytten på fredag blir jag helt blank. Jag vet inte vad jag ska svara längre. Jag är skiträdd. Jättenervös, förväntansfull, orolig, förvirrad, stressad, lätt panikslagen... Det är så mycket nu. Kan inte koncentrera mig på något annat är pack-stressen nu. Tidigare hade jag fullt upp med att vara rädd för hur det skulle gå när jag väl var där, hur det skulle fungera på jobbet, med kollegorna, med boendet, hur man skaffar skotskt bankkonto, hur värden fungerar, försäkringar...allt det praktiska. Idag när jag kom på att det är fyra dagar kvar till flyget går har min nervositet flyttat sig till hur det ska gå INNAN jag kommer dit. Hur fan ska jag hinna med all packning, all städning, all möbelflytt, hur ska jag kunna flytta med ett bagage på 15kg som redan väger för mycket. Hur ska jag få med mig allt som jag anser vara viktigt och tänk om det inte finns några handdukar därborta och jag inte packar mina egna och undra om jag kan köpa hårspray på plats och finns det en klädaffär i närheten om jag glömmer något? Hur ska jag hinna träffa alla jag vill träffa innan och hur fasiken ska jag...få tiden att räcka till??!

Alldeles nyss kom jag på att det är måndag. Jag kom på att om en vecka har jag klarat av min första arbetsdag. Hoppas jag. Jag har åtminstone tagit mig igenom den...hur det går får vi se då...

panikpanikpanikpanikpanikpanik

Ångest...