NothingButChaos

Jag och min syster roas något så otroligt av att gå runt och sjunga om Dunderklumpen. Ni vet den där snubben som är kompis med Pellegnillot, Blomhåret, Docka, Jätten Jorm de andra? Det är i alla fall en skojig saga och en ännu
skojigare sång....det är jag som är Dunderklumpen... Vi kan dock inte så mycket mer än just den raden, men det brukar räcka för att reta den andra eller roa sig själv.

Jag har just träffat på en ny Klump. Magklumpen. Han flyttade in i min mage någon gång under natten och jag tror inte han planerar att flytta ut de närmaste dagarna. Han sade det... Han har gosat in sig ordentligt där bland ostmackorna från imorse och tårtan från igår. Dessutom tänker han stanna MINST över helgen. Jag känner på mig att han säkert tar långhelg och blir kvar till tidigast måndag eftermiddag och jag misstänker att det har att göra med att jag flyttar ikväll. Alldeles säkert är det en nyfiken Magklump som vill vara med och flyga, se nya hemmet inatt, vara med på promenaden imorgon när jag går runt och utforskar omgivningarna och alldeles säkert vill han vara med på måndag när jag går första dagen till nya jobbet. Kanske kanske åker han hem efter det, på måndag kväll. Jag hoppas det, för det kommer bli extra jobbigt att både vara nervös för egen del OCH bära runt på Magklumpen.

Men jag är inte ensam, jag lovar att vara modig för oss båda.