NothingButChaos

Jag blir lätt bitter när jag är i Eskilstuna. Har jag kommit på. Saker går liksom inte min väg och när man har begränsad tid vill man göra så mycket som möjligt den tiden man har. Det går sådär... Det kliar i mitt huvud och förvirrarar mig lagom bra när jag inte vet hur jag ska tackla saker. Jag gillar inte att tappa kontrollen... När bollen plötsligt ligger hos någon annan och jag inte har en jävla aning om hur jag ska ta tillbaka den. (Egentligen vill jag inte ta tillbaka den. Jag vill dela. Men det verkar inte spela någon roll...) Jag är helt plötsligt förvandlad till en av dom där patetiska brudarna med paranoia skrivet i pannan. Jag gillar det inte. Alls.

Gick ut med Daniel och Malin igår. Underbara dom! Middag på bistro och barhäng hos Fimpen. Och allt var som vanligt, som förr igen. Och jag gillar det. Rökte på gatan utanför Time Out, promenerade hem genom parken, i vattenpölarna, i lerpölarna, kollade efter mystiska överfallsmän, somnade senare än beräknat.

En och en halv dag kvar hemma. Ångest! Sedan tillbaka till sambon/kombon som i ett svagt ögonblick sa att han skulle ha huset städat när jag kom hem. Han sade även att ingen varit i mitt rum, men att han stulit en flaska vin...som stod i min garderob. JAg räknar inte riktigt med att han ska ha städat...det är inte hans grej.
 
Vad sägs om att följa med mig tillbaka, skapa en alternativ verklighet i min värld?

Men vafan...jag hade väl inga höga krav...