Så jävla jobbigt att andning är en livsnödvändighet

Jag dör litegrann varje gång jag tvingas andas. Jag är svinförbannad, har ont I hals, huvud och hjärta och spottar på solen utanför mitt fönster. Så är det. Jag har inte varit sjuk på hundratals år och idag, IDAG när jag hae PLANER då slår de förbannade bakterierna till som vänligt men bestämt hoppat från bästa väninnan OCH lillsyrran till mig. Uppskattas icke. Sjuk=ingen sprit ikväll, inte orka göra nåt, inte ligga för man vill inte smitta snubben. Han har ju ett jobb att sköta. Inte alla som är arbetslösa och lever glidarliv. Typ dricka varje dag och undra var pengarna tog vägen. Måste skaffa någon som betalar mig för att göra ingenting. Alternativt ett jobb. Men det är inte lika mycket glidare. Bra så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0