Rökning kan skada sperman och minskar fruktsamheten
Alla mina vänner slutar röka. En efter en. I Sverige och I Skottland. Det irriterar mig litegrann. Vem fan ska man då frysa med utanför puben? Ska jag stå där själv med kalla tår, rosiga kinder och styva bröstvårtor? Nä, mina vänner, ni får allt at tag I era liv och plocka upp cancerpinnarna igen. Jag gillar inte det här alls. Det känns litegrann som att världsordningen är ur led när allt jag trodde på (alla rökare) slutar vara det. Speciellt Jesper. Det är konstigt. Han är liksom lite som urfadern av Rökning I mina ögon. Grundaren av Marlboro, skaparen av askkoppar, ledaren av rökhosta. Det var lite av en chock när han slutade. Jag grät en stund. Jag sörjde. Jag höll en liten ceremoni. Jag hoppas att det bara är en fas. Att han behöver gå igenom den som någon slags försenad tonårsrevolt. Jag håller tummarna som en orolig förälder för att det är över snart, de här dumheterna. Jag känner mig så ensam där I rökrutan. Jag kommer vara den enda som behöver andningshjälp när vi sitter där på ålderdomshemmet. Och jag kommer fortfarande känna mig ensam.
...och i mitt huvud är det alldeles dimmigt...
