Men hej igen da, Januari.
Med forundran ser jag hur vi har gatt fran till att traffas over en fika, till att skicka brev, till e-mail, till sms, till att glomma varandra. Vi lagger ner mer pengar pa att halla kontakten men mindre energi pa att faktiskt bry oss. Att prata i telefon med nagon kanns ganska avlagset och vem fan kan komma ihag sista gangen man pratade med nagon ansikte mot ansikte? Man behover inte langre skicka ett sms for att onska nagon gott nytt ar, nu racker det med att skriva Happy Fucking New Year pa din status pa Facebook, sa ser ALLA det. Fiffigt, va? Man behover inte slita pa sms-tummen ett dugg. Fiffigt, sager jag! Jojomen. Nar jag oppnar upp min FB ser jag nyarshalsningar pa allas statusar och I en stund av egocentrism antar jag att de alla ar till mig. Bara till mig. Eftersom folk har slutat smsa maste det val vara sa? Att ni alla vill onska mig Gott nytt ar pa det nya fina sattet, elektroniskt och sa opersonligt som mojligt. Jag gillart.
Dag ett. Idag. Dag ett av Januari och 2010. Jag fattar inte riktigt upphetsningen over hela den grejen. Hander inte det har varje ar? Var det nagon som blev overraskad? Som inte riktigt sag det komma? Jag hanger inte med. Alls. Laser aven I Ekuriren med jamna mellanrum for att uppdatera mig om vad som hander hemma. Facebook racker inte alltid till. Dar kan man lasa de vanliga forsta januari-inlaggen. Kronikor med skribentens nyarsloften, forsta bebisen pa aret-bilder, nyars-afton-ar-arets-varsta-dag-for-vara-hundar-rubriker…ni vet, de vanliga trakiga sakerna som ska verka nya och frascha varje ar. Ja hejudamej, att hundar ar radda for raketer, det var nat nytt… Lite som ett slag I ansiktet varje gang, varje ar, varje ny, forsta januari.
Sjalv firade jag mitt nyar genom att dacka pa soffan nar jag kom hem fran jobbet vid atta. Vaknade till liv efter en dusch, drack tva glas vin, stannade hemma, sag inte en enda raket och somnade innan halv ett. INNAN HALV ETT! Jag tror inte det har hant en nyarsafton sedan jag var typ tre eller nat. Aven om man kanske inte riktigt fattar grejen nar man ar ytte-pytte-liten sa ar det MENINGEN att man ska vara uppe jattejattesent den sista December. Dock fattade jag tydligen inte det igar och bestamde mig for att sova tidigt, I stil med en mormor. Laaaang dag pa jobbet idag. De dar stackars timmarna jag sov var grovt nodvandiga. Vaknade vid kvart I sju, skullle tagit bussen vid halv atta. Var for trott, gav fan I det och sov en timma till. Det var vart…
Nu ar jag ocksa trott. Igen. Jag ar fan skittrakig. Sanglage. Nu.
I ar var aret jag...
