Människor som är viktigare än papper
Camilla ringde mig idag. Det är andra gången efter att jag ringde och skällde på henne I förra veckan. Vi gör framsteg. Hon ville upplysa mig om, som en god värd, att mina kartonger som huserat I hennes källare sedan jag flyttade numera simmade I x antal centimeter smältsnö. Som de intelligenta kvinnor vi är hade vi dessutom vid inflyttandet av kartongerna ställt allt gjort av papper I botten av kartongberget. Man tänker inte så mycket på översvämningar som man borde antar jag. Men det var kul, att hon fick stå och gå igenom alla mina noveller, dikter, gamla skolpapper och böcker och hänga det på tork. Det tog mig ungefär en sekund att inse att jag inte behöver en tecking som jag ritade I sjuan, att mina dikter förmodligen även finns på någon hårddisk och att saker egentligen inte spelar någon roll. Hon hittade tidningsartiklar som jag sparat om en människa jag brukade känna och jag undrade varför de fortfarande fanns där. Varför trodde jag att jag behövde en morgontidning för att minnas någon jag helst av allt vill glömma? Släng. Släng. Vårrensa skiten när det ändå är översvämmat. Viktiga minnen finns med mig I alla fall och nya människor fortsätter komma in I mitt liv och de gamla suddas ut med glädje.
Hade en trevlig kväll med nya och gamla människor igår. Vänner jag inte träffat på länge och saknat och nya människor med intelligenta åsikter och mycket kunskap. Jag beundrar sådana människor. Jag hade roligt och gillar miljöombytet. Man blir så lätt trött på sin egen soffa…
Men hittar du något som ser ut att vara värt pengar, typ om jag lyckats med en Picasso eller något, spara den försjutton så kan vi bli rika! Ok?
